Kategoriarkiv: Maj

Två veckor senare

Skrevs den

Hej hej, hallå bloggen! Efter två veckor på Åland är är vi alla hemma igen. Ja, det blev så. Matte och Knut åkte hem några dagar, medan jag och Maj stannade kvar. Det är något speciellt med det där stället. Vet inte exakt vad, men trivs så himla bra där. Tacksam för att min trio känner samma sak.

Herregud så den där ön ska hålla på. Så vackert.

Och vad har vi gjort då? Förutom det vanliga som att hänga med mamma, mostrar, kompisar, familj och promenerat avslutade vi vistelsen med att ordna dop för Maj. Ett perfekt sätt att starta vintern på.

Från rygg till mage

Skrevs den

Och så plötsligt, när september blev oktober, fattade lilla Maj hur hon ska göra för att kunna vända sig från rygg till mage. Bara så där. Och nu är det bara det hon vill göra. Hela tiden.

Alla dessa steg i utveckligen är lika häftigt andra gången, jag lovar!

Kategorier: Maj

Tre månader

Skrevs den

Min Maj. Idag, på sin tre månaders dag, började hon greppa den klingande kossan som finns i hennes gym.

Majgull, Maj star, Majsan, Maj love, Maikku… Ja, det är ju ett under att den här flickan vet vad hon heter med tanke på alla fantastiska smeknamn vi gett henne. Idag fyller hon tre månader och då passar det väl bra med ett blogginlägg som bara handlar om henne, eller hur?

Tänk att det gått tre månader sedan den finaste flickan kom till oss. Har länge funderat om jag ska skriva en förlossningsberättelse, kruxet är att jag knappt har något att berätta. Allt gick så snabbt. Första värken kom kring åtta på kvällen, vi åkte till Danderyds förlossning vid midnatt och tjugo över ett på natten föddes hon. En näpen, flicka med mörkt, ”långt” hår.

Jag trodde att vi skulle få en kopia på Knut. Han var nämligen den lugnaste bebisen jag någonsin träffat. Nöjd, lugn, trygg och för det mesta tyst. Maj är en nöjd flicka, men som har använt sin röst lite mer än sin bror. Hon säger till när hon är trött eller hungrig. Jag känner mig som en rookie, ibland lite nervös för jag blir osäker på vad hon gillar och inte gillar. Som tur gillar hon att sova (hurra!) och att få mysa i famnen är bland hennes topp tre. Hon har en favoritlista med akustisk musik på Spotify som hon gärna lyssnar på samtidigt som hon käkar kvällsbit.

Napp är ingen hit (hon får dock smaka på den varje dag) men mat i flaska är okej. Att åka bil är också en sak hon behöver vänja sig vid, det är väl trist att sitta i baksätet. Det som däremot inte är tråkigt är hennes storebror. Hon ler med hela ansiktet, så de två skrattgroparna syns, när han kommer nära.

Lilla, fina Maj. Du skulle bara veta vilken familj du har kommit till. ”Mamma! Pappa! Ni är världens bästa föräldrar. Och vi är världens bästa familj.” Sa din storebror vid middagsbordet idag och jag håller med honom till hundra procent. Vi föräldrar börjar förstå vad det är nu, att vara fyra. Din bror fick en minikris, när han insåg att han behöver dela sina föräldrar med någon – en söt lillasyster med det mörkaste håret. Men han tycker om dig, var så säker.

Kategorier: Maj

Mysig morgon

Skrevs den

Det är ju verkligen något speciellt med att komma hem. Egen säng, favoritfrukost och så vidare. Har sovit som en sten inatt och det har Maj också gjort – förstå att flickan sov sin första hela natt. Strax efter tio igår kväll somnade hon och halvsex imorse vaknade jag av hennes bök och stök. Matade, bytte en blöja och så somnade hon om. Nu är klockan nio. Jag hoppas innerligt att det håller i sig, att hon förstår varför man ska sova.

Jag och Matte har precis ätit frukost, pratat med Knut och nu gick jag tillbaka till sängen. Nyaste Vi Föräldrar låg på hallgolvet (Tack världens bästa Sara!) så en får passa på att läsa medan bebisen vilar.

Kvällsbloggen

Skrevs den

Här ligger jag nu i mammas gästrum. Maj var lite ledsen ikväll, men nu sover både hon och Matte här bredvid med. Knut ligger som vanligt i mammas säng.

Det har varit en dag i lugnt söndagstempo. Långfrukost, viktiga ärenden i stan och så vidare. Medan Maj tog sin fyra timmars powernap mitt på dagen hängde jag med Knut i lekparken. Det är så roligt att vara ensam med honom. Det är så många kommentarer och miljoner frågor som kommer ut ur den där lilla pojken. Som när han försiktigt började prata om sin syster. ”Men mamma, vi kan väl sätta tillbaka henne i din mage!” var hans kommentar när jag frågade om hur det är att vara storebror. Jag svarade att det tyvärr är omöjligt. ”Ja, nu är det för sent att ångra sig.” fick jag som svar.

Bästa, kloka Knut.