Kategoriarkiv: Knut

Magisk morgon

Skrevs den

Vi har slutat dra ner persiennerna i sovrummet, kör bara med tunna gardiner. Mest för att just persienner är det mest omysigaste jag vet, men också för att morgonsolen är lite snällare nu. Det är så ljuvligt att vakna av ljuset, en passar ju på nu innan novembermörkret är här. 

Vaknade av Knut, en halvtimme innan klockan ringde. Han ropade: ”Jag vill till stora sängen!” Vi ropade snällt tillbaka att han är välkommen. ”Men jag vill ha så mycket grejer med mig och jag kan inte bära allt själv!” Det slutade med att Matte gick och hjälpte honom. Täcket, två kuddar och tre gosedjur… Ni förstår väl att han bad om hjälp.

Om det här med fler barn

Skrevs den

För någon dag sedan när vi, hela fantastiska trion, satt och åt middag på en restaurang sa Knut något som fastnat i mitt huvud. Det var en massa andra barnfamiljer där så det var liksom ett ståhej runt omkring oss. Han pekade på de närmast oss och sa:

”Dom där har två barn… Ni har bara ett!”

Som vanligt var han väldigt pricksäker med det han sa. För mig blev det liksom så tydligt, att han nu sett att det finns familjer som består av fler personer än tre. Fler barn.

Han som gillar böcker

Skrevs den

Imorse följde jag den här gula pojken till förskolan. Han var glad som en sol och pratade om att ha ”filmtajm och popcorn” ikväll. Jag längtar. 

Det är så roligt med Knut för han älskar verkligen att läsa böcker. Hans favorithobby är att gå till bibblan och bläddra och givetvis låna – sist kom han ut med 14 böcker. Akademiska bokhandeln i centrum är också ett ställe som han trivs i. Sätter sig ner på golvet och börjar läsa. Han pratar om vilka böcker han önskar sig, och vilken han har hemma. Det slutar alltid med att jag måste köpa någonting, typ ett kort eller så, för att gå dit och titta så länge utan att göra det har jag inte samvete till. Pojken är ju smart på det viset. 

Att få välja en bok att ta med till förskolan är lyckan. Idag blev det en bok om alla världens djur. Jag undrar om det är vanligt att en treåring ska veta vad som är däggdjur, ryggradslösa djur och hur mycket en elefant väger.

Den glada i livet

Skrevs den

Bland jobbiga stunder finns det ljusglimtar, och hos oss stavas det Knut. En pojke som ger energi, som pratar om så roliga grejer och som verkligen fångar varenda dag. Han njuter av den här världen och verkar vara så nöjd att just vi blev hans föräldrar. Det är så fint att se. 

Det gäller att skriva upp hans roliga kommentarer, för jag lovar, de kommer hela tiden. Som häromdagen när han var i sandlådan och sa till Matte: ”Asså pappa, jag får psykbryt med den här sanden!” Ja, jag måste erkänna, han har nog inspirerats lite av mig.

Min älskade pojke

Skrevs den

Häromkvällen, när jag stod i köket och lagade middag, kom Knut springande och ropade glatt att han ville viska en sak. Jag böjde mig ner så han skulle räckas till mitt öra. Det tog ett tag innan han ”hittade rätt”, men till slut viskade han, med sin allra mjukaste och varmaste röst: 

”Mamma, jag och pappa älskar dig! Mamma och jag älskar dig!”

Han skulle bara veta hur otroligt viktig han är för mig. Den där pojken som snart är 3,5 år.