Kategoriarkiv: Knut

”Bara” tre och ett halvt

Skrevs den

Häromdagen när jag följde Knut till förskolan såg vi att personalen hissat flaggan i topp. De gör alltid det när någon fyller år. Jag sade glatt: ”Knut, det är någon som fyller år idag. Vad roligt! Vem tror du att det är som fyller år?” Han svarade: ”Det är nog jag!”

Ja, har jag sagt att den där pojken längtar efter att få bli fyra år?

Till min Knut

Skrevs den

Tänk att jag snart har fått vara din mamma i fyra år. Att det var just du som kom till oss, jag är så tacksam för det. Ditt skratt, dina blå ögon, ditt lockiga hår och din fantastiska personlighet – ja, jag kan faktiskt inte förstå att vi hade turen att få en sån pojke. En nyfiken person som är glad och snäll, och som redan nu är så omtänksam – det är unikt. Du är helt enkelt bäst!

Allra finaste Knut, jag är så tacksam att det var just du. Att du valde oss som föräldrar. Att jag och din pappa Matte får vara med dig varje dag så länge vi lever, det är jag så lycklig över. Du gör oss så glada och stolta varje dag. När mina dagar är gråa, är det du som är solen. När mitt humör går i moll, då är det du som kommer och överröstar med dur. Jag kunde aldrig begripa att det skulle bli så bra, och jag förstod inte heller att mitt favoritnamn skulle få en så stor betydelse. Tack för att du finns, mina dagar blir färggranna tack vare dig.

Snart är det dags.

Hört från badrummet

Skrevs den

Ikväll, då Knut lekte i badkaret medan Matte höll honom sällskap:

Matte: Kan jag få beställa en kopp kaffe?

Knut: Jaadå, en kopp kaffe kommer här.

Matte: Åh, så gott det är. Vad är det för sorts kaffebönor?

Knut: Det är glutenbönor.

Matte: Jahaa, så bra. Var kommer dessa glutenbönor ifrån?

Knut: Från Tyskland.


Knut och blodprov

Skrevs den

När man är glutenintolerant måste man ta blodprov med jämna mellanrum. Dels för att hålla koll på att glutenvärdet sjunker, men också hålla kolla på andra saker så som levervärden och annat. Häromdagen skulle Matte ta Knut till labbet för några rör blod, och vi hade preppat med bedövningsplåster och peppsnack. Vi vet att det är ett trauma, för i maj då han var så sjuk togs det blodprov alltför ofta och tyvärr har det satt sina spår i den där lilla pojken. Den här gången blev det inga blodprov, Knut grät och var rädd. Och när han skrek: ”Pappa, du får ta blodprov!” gav Matte och sköterskorna upp. 

Knut gick ändå därifrån med två tatueringar – nåt måste han ju få för besväret. Han är extra stolt och glad nu när han har Pumba på armen, en av hans stora favoriter.

Fredagsfantastiskt

Skrevs den

Jag vaknade glad och energifylld redan innan klockan ringde. Matte och Knut låg bredvid mig. Att få vara där, andas några djupa andetag och ta in treåringens doft ger liksom en känsla jag inte kan förklara. Vet bara att jag automatiskt börjar le samtidigt som jag stänger av det som händer runtomkring. Han har en förmåga att hjälpa mig med det, den där Knut.

Idag blir det en lite annorlunda arbetsdag eftersom jag och mina jobbkompisar har konferens. Den börjar med träning och sedan ska vi konferera hela dagen. Därför fick Matte följa Knut till förskolan, och så får vår fina vän Mariann den lyxiga uppgiften att hämta honom. Vi föräldrar är så tacksamma för det, att det finns personer som inte ens är släkt med den lilla pojken men som ändå älskar att hänga med honom – det är så fint.