Kategoriarkiv: Familj

Hej lördag!

Skrevs den

Här vaknade vi kvart över nio. Knut var pigg på att skriva lite med Alfapet-bokstäverna medan Matte och jag gjorde frukost. Bananpannkakor, massa bär och kokt ägg – det är lyxfrukost för mig.

Solen lyser från en alldeles blå himmel och jag längtar efter att få gå ut. Behöver sol på näsan och en långpromenad. Får se vad för program resten av dagen bjuder på.

Humöret är som vädret

Skrevs den

Jag säger då det. Sällan har mitt humör påverkats så mycket av vädret så som det gjort den här vintern. Eller vänta, man kan väl kanske inte ens kalla det vinter. Knut fick skidor till julklapp, det ser ut som om han aldrig kommer få använda dem.

Den här veckan är lite speciell. Matte och jag pusslar vår vardag för att Knut ska få vara hemma en extra vecka. Annan personal på förskolan och en ledsen son gjorde så att vi bestämde oss för att låta honom vara hemma från förskolan. Han behöver också vila och samla krafter, tänker vi. Just idag, då båda hans föräldrar hade viktiga tider att passa, får han hänga några timmar med världens bästa Mariann. Så tacksam att hon finns där, och att han känner sig trygg med henne. En snällare vän (som dessutom dyker upp tidigt på morgonen) kan vi nog inte ha.

Min morgon

Skrevs den

Igår: Vaknade av mig själv, men hörde ändå att Knut var vaken. Han småsprang från sitt rum till toaletten. Matte sov bredvid mig. Jag steg upp för att titta till Knut, han låg på badrumsmattan och läste böcker. Klockan var kvart över nio.

Idag: Klockan ringde kvart i sex och jag fick en lugn start. Knut och Matte steg upp halvsju. Nu är den strax halvåtta och jag är redan påväg till jobbet.

Åh, idag börjar sista arbetsveckan innan julledigheten. Jag ska styla en av Sveriges bästa programledare för omslag och som vanligt en hel del redigerings- och skrivjobb. Längtar. Till. Fredag.

Så grått, så grått

Skrevs den

Ja, ibland är det ju faktiskt extra bra att ha en blogg. Att få skriva av sig, är ju som bekant, den bästa terapin. Och eftersom den här sidan är bara min har jag ju fördelen med att få använda den som jag vill.

Jag måste erkänna och säga att morgonen den 14 december 2017 går till historien som den absolut sämsta. Jag vet ju att det i första hand har med läget på årstiden att göra, tydligen är jag en sån som påverkas av regn, is och mörker. Men är också fullt medveten om att det är andra orsaker som fyller min hjärna (det tar vi en annan gång). Hursomhelst, att Knut inte ville klä på sig och att Matte inte förstått att min morgon är planerad i minsta detalj, gjorde mig nedstämd, svettig och irriterad. Jag tror inte Knut tar skada av att se mig stressa runt, men säkert påverkas han. Imorse sade han saker som: ”Oj mamma, vilket fint rosa hår du har! Din klänning är riktigt snygg!” Ja, han försökte helt enkelt lätta upp stämningen lite.

Ljusglimten för dagen är iallafall att jag senare i eftermiddag ska få se min son gå luciatåg, som lucia. Han ville ha vit klänning, ljus i handen och rött band. Jag vet ju att det här kommer att göra min dag, så trist bara att det sker först om några timmar.

Välkommen hem, Hannah!

Skrevs den

Jag kommer hem. Trött för att det är måndag och för att jag är hemma en halvtimme senare än vanligt. Matte möter mig i dörren, ger mig en kram och frågar hur dagen har varit. Knut sitter vid köksbordet och är så glad över att han fått en glutenfri pepparkaka. ”Mamma, jag äter en klacksko-pepparkaka!” ropar han glatt.

Det är vid den här stunden som jag är som mest tacksam. Och kanske som lyckligast! Tänk att de här två ingår i min familj, att jag får hänga med dem så mycket jag vill. Det är bättre än alla pengar på banken. Att få spela spel med pojken som snart är fyra år – det om något ger mig energi.

Nu har jag precis lagt Knut (som ville sova i stora sängen), och Matte har dragit till Globen på konsert. Själv ska jag träna och sen faktiskt jobba lite. Ibland behövs det, speciellt när julen och lämningar närmar sig.