Kategoriarkiv: Familj

Min stora lilla pojke

Skrevs den

Jag vaknade halvåtta idag. Matte och Knut snarkade vidare till kvart över. Vi hade egentligen bestämt oss för skogspromenad och svampplockning, men efter att Knut sade, med tårar i ögonen, att han helst inte ville till skogen avbokade vi det. Han ville hellre vara hemma och leka med sina leksaker, det förstår jag det.

När Matte drog ut på springtur tog jag och Knut bussen till Lidingö centrum. Han fick köpa lördagsgodis (russin såklart) och jag köpte en liter svamp av torghandlarna. Som jag berättat gillar de ju Knut, och visar det genom att ibland ge någon frukt eller bär. Idag blev det två plommon och lite vindruvor – stolt Knut som ni ser.

Nu ska jag alldeles strax byta om till träningskläder och bege mig ut på långpromenad. Ikväll kommer min pappa på besök och vi har lovat att bjuda på middag. Innan det behöver jag frisk luft, motion och mina djupa andningsövningar.

Magisk morgon

Skrevs den

Vi har slutat dra ner persiennerna i sovrummet, kör bara med tunna gardiner. Mest för att just persienner är det mest omysigaste jag vet, men också för att morgonsolen är lite snällare nu. Det är så ljuvligt att vakna av ljuset, en passar ju på nu innan novembermörkret är här. 

Vaknade av Knut, en halvtimme innan klockan ringde. Han ropade: ”Jag vill till stora sängen!” Vi ropade snällt tillbaka att han är välkommen. ”Men jag vill ha så mycket grejer med mig och jag kan inte bära allt själv!” Det slutade med att Matte gick och hjälpte honom. Täcket, två kuddar och tre gosedjur… Ni förstår väl att han bad om hjälp.

Checkade ut en helg

Skrevs den

Det blev visst en helg utan blogg. Lika bra det, för återhämtning och många timmar sömn var ett måste. 

Tidigt i lördags åkte vi till Kolmården. Vi brukar vilja åka dit en gång per år, och hittills har vi gjort det under sommarsemestern. I år ville Matte dock testa något nytt – och vilken succé det blev. Övernattning på Vildmarkshotellet, två dagar i djurparken och ingen stress. Passade oss alldeles utmärkt. Inga köer kring karusellerna i Bamses värld, så Knut kunde åka allt han ville utan att behöva vänta. Ibland kunde vi till och med sitta kvar i karusellen och åka ett varv till. 

Det blev en superhärlig helg och plötsligt kändes det som om vi förlängde sommaren. Det kommer säkert bli en repris nästa år.

Femte september

Skrevs den

Idag är det exakt år sedan min mamma ringde och berättade att morfar somnat in. Minns att Matte stod och höll om mig medan vi pratade och jag bara grät. Min morfar som var så viktig för mig. Att årsdagar kan vara så jobbiga, det hade jag ingen aning om. Det som är säkert är att jag nu vet vad riktig sorg är, att jag har en susning om vad de där sångerna man sjunger handlar om. Ett år har gått och det har hänt mycket, men det blir ändå inte som förut. 

Plus och minus

Skrevs den

Den här veckan har hittills var en mix av massa känslor, båda bra och några energitjuvar. Jag borde ju vid det här laget lära mig att bryta mina mönster när tankarna är svåra att greppa, men det är så svårt. 

Som tur finns det ljusglimtar: 1. Äntligen har våra förislämningar blivit mycket bättre. Knut är glad som en solstråle och har inte ens tid att säga hej då innan han själv går upp för trappan. 2. Matte och jag har fått fira fem års förlovningsdag. Vi gjorde det med pizza, champagne och varsin blombukett – alldeles perfekt. Kan ju inte förstå att det gått fem år. 3. Att jag fick ihop modeplåtningen i början på veckan. Att fota nio bilder med en tidspress på 3,5 timme känns ändå bra. Jag gjorde mitt allra bästa och det måste jag vara nöjd med.