Kväll hos oss

Skrevs den

Diskmaskinen surrar, Knut har somnat (men Bamse är fortfarande igång), Matte är på yoga och jag har precis intagit soffläge. Skriver en lista för det nya badrum som förhoppningsvis kommer att bli bra och dricker te som Matte gav i present från Chamonix. Vi har som tradition att alltid ge varandra något när man varit på resa, och oftast blir det något ätbart. Han får olivolja från det land jag varit i medan han ger te och choklad – en bra tradition, tycker jag.

Jag är rätt så nöjd med den här dagen. Fick mycket gjort på jobbet, satt i ett kundmöte under förmiddagen och så hann jag luncha med en vän. Kom hem till middagen och en glad familj, gick en kvällspromenad med grannen och fick läsa två sagor för Knut. Han är så rolig för nuförtiden vill han läsa faktaböcker, han vill verkligen veta allt om havsdjur och dinosaurier. Ikväll var det maneter och ryggradslösa djur som gällde. En rolig pojke.

Nåja, så småningom dyker väl Matte upp här hemma och jag har lovat att det då ska finnas ett budgetförslag på badrumsinredningen. Fortsättning följer…

Vår i luften och Matte är hemma!

Skrevs den

Hälsningar från soffan. Här ligger jag nu efter en intensiv men bra dag. Ingen måndagsångest här och det är en skön känsla. Jag maxade tiden på jobbet idag eftersom Knut önskade att Matte både skulle följa och hämta honom från förskolan. Förstår jag det, pojken har ju saknat sin pappa. Och Matte kunde givetvis inte säga nej. Äntligen är alla tre samlade igen, det är då vi mår som bäst.

Idag kändes det som vår i luften. Fågelsång, någon plusgrad och vissa gator var sopade. Jag vet, jag vet, det kommer bakslag. Men stannade ändå upp en stund och njöt av att det var för varmt med ullmössan från Acne.

Dagarna som varit

Skrevs den

Det var inte meningen att lämna er med ett sådant deppigt och gnälligt inlägg. Vissa dagar är så och då är det minsann bra att ha en blogg för här får jag ju prata om det jag vill och behöver.

Orsaken till tystnaden är att sjukstugan kom på besök. I torsdagskväll fick Knut vara med om hur det är att vara kräksjuk. Ja, så är det – i fem år har han klarat sig men någongång ska ju vara den första. Väldigt otur bara med tanke på att jag har sån fobi för det, men nu snart tre dygn senare kan jag ändå säga att det gick bra. Vi klarade det! Tvättmaskinen har gått varm (allt i 90 grader) och vi har hållit oss inne. Idag gick vi på en kort promenad, den första på nästan tre dygn. Chocken då det var sol och till och med fågelkvitter ute, ljuvligt hur som helst.

Nu ligger Knuten och jag i stora sängen och ska strax sova. Jag behöver ta en tidig kväll, låg nämligen vaken mellan halvtre och fyra imorse på grund av en annan liten (eller stor?) som fixade och donade i min mage. Det är nu det börjar, för nu börjar den bli stark. Lika fantastiskt och häftigt den här gången, ska skriva mer om det vid ett annat tillfälle. Men speciellt är det. När jag och Matte pratar om att vi ska få vara med om det här en gång till blir vi alldeles rörda. Så tacksamma.

Den här djungelpojken som varit mitt bästa sällskap hela veckan. Lyllo mig som får vara med honom exakt så mycket jag vill. Och att vi ska få en till – underbart!

Hej gnällbloggen!

Skrevs den

Jag tyckte ändå att den här dagen kändes ljus och fin. Blå himmel, sol, minusgrader, en solstråle till son och såklart roligt på jobbet. Ändå vände humöret och feelingen så fort jag kom hem. Tröttheten, den tunga känslan i kroppen och den onda ryggen gjorde sig påmind. Det är då jag fokuserar på det som är dåligt. 

Just den här gången var det magen som börjar vara i vägen, vilket såklart inte är konstigt. Syskonet är lika stor som en butternutpumpa och väger som en liter mjölk – det skulle vara konstigt om jag inte kände något. Det är inte många veckor kvar nu och jag borde ju fokusera på den där lilla personen, men ändå saknar jag att kunna röra och träna som vanligt. Det är väl okej att känna så?

En annan som mina tankar fokuserade på just ikväll var hemmet. Vi har tänkt renovera badrummet och fixa till två garderober innan det beräknade datumet. Jag vet inte om det är värt att stressa, men jag vet också att det inte är särskilt roligt att göra när vi precis blivit fyra.

Äsch, jag vet att dessa är små saker i den här stora världen. Men ibland måste jag få ha sådana dagar. Det är väl tack vare dem som jag lär mig uppskatta de kommande februaridagarna.

Ett middagstips!

Skrevs den

Jag vet inte om det är en så kallade craving, eller vad det kan vara, men just nu är chèvre en favorit. Därför bestämde jag mig för att det fick bli dagens middag. Quinoa, varma rotsaker, spenat, avokado, valnötter, tomat, gurka, inlagd rödlök och så det viktigaste: stekt chèvre. Så himla gott och enkelt. Se det som ett tips!