Pausmusik

Skrevs den

Ja, som ni märkt är jag inte särskilt aktiv här på bloggen just nu. Det finns en orsak som tar all min energi. Just nu känns det som jag skottar sand ur en grop, och så fort jag börjar bli klar hälls det på ännu mer sand. Ni förstår säkert känslan.

Men ja, bloggen älskar jag och vill såklart hålla den vid liv. Just nu går det inte, men låt oss hoppas att det snart vänder. Att energin och lusten kommer tillbaka. Kram på er!

Min morgon

Skrevs den

Att vakna en halvtimme innan väckarklockan ska ringa är ju sällan riktigt lyckat. Knut drömde mardröm om en förskolekompis som tagit hans örhänge och var såklart ledsen. Jag kände direkt av migränen, så vilade i mörket medan Matte gjorde sig klar på jobbet. Knut hade sällskap av honom.

Efter frukost och två Ipren kan vi väl hoppas att värken i huvudet försvinner, skulle varken ha tid eller lust med den just nu. När mitt humör inte är hundra blir även mitt tålamod lite för kort. Ikväll ska jag pussa och krama Knut så mycket jag kan, för om jag såhär: Årets Mama fanns inte på Herserudsvägen i morse.

Min måndag

Skrevs den

Måndag och ny vecka. Igen. Tiden går lite för snabbt nu, men det är helt okej med mig. Jag räknar dagar, om vi säger så.

Den här dagen har bestått av jobb, vegetarisk lasagne till middag, mysigt häng med Knut (han ville att jag skulle öva på ”Ja må han leva” för snart fyller han ju år) och så lite textfix. Matte är på gymmet och jag väntar på att han ska komma hem. Jag får liksom något speciellt lugn i kroppen när båda killarna är hemma.

Tre som borde vara fyra

Skrevs den

Knut är ju en väldans rolig filur, det är sen gammalt. Imorse hade vi den här diskussionen:

Knut: Mamma, det är så tråkigt att vi bara är tre i vår familj. Vi borde vara fler. Vi borde vara fyra.

Jag: Jaså, tycker du det? Hur tänker du då?

Knut: Jag vill ha en storasyster.

Jag: Hmm, men vännen… det blir lite svårt.

Knut: Eller en lillebror, det går också bra! En lillebror som heter Lucas.

Hej bloggen

Skrevs den

Den här bilden tog jag igår när jag precis stigit av Lidingöbanan. Fredag och helg. Tack!

Det har varit en hektisk tid med tre omslagsplåtningar, massa skrivjobb och planering. Som det ser ut nu kommer jag få möta våren på Fuerteventura, återkommer om det. Hursomhelst är jag mycket nöjd över att det är helg och jag får ta de där långpromenaderna.

Februari har blivit mars och jag räknar dagar nu tillsammans med Knut nu. Han fyller fyra om 19 dagar och har varit pepp på den dagen sen november. När det blev första mars var han ändå något besviken. ”Mammaaa, ni har ju sagt att jag fyller år på våren! Men det är ju inte vår! Det är ju SNÖ ute!” Stackaren, jag förstår att han är förvirrad.